Talet sju är ett av de mesta magiska och heliga talen som figur­erar i reli­gioner, folk­tro och färg­spektrum. (Foto: Adobe Stock)

Vid midsommar plockar vi sju blommor, vi bjuder på sju sorters kakor, regn­bågen har sju färger och döds­synderna är sju. Och talet sju är kanske det mest svår­uttalade ordet i svenskan.

Våra tal känns för­nuftiga och ratio­nella, grunden till natur­veten­skapen – men sam­tidigt ryms det stora mängder magi och mystik i just tal.

Vi vet att män­niskor har räknat sedan cirka 30 000 år till­baka, och tro­ligen var det mån­cykeln vi började räkna. Att få ihop mån­cykeln med sol­varvet tog några tusen år, och när man till sist fick ihop en funge­rande kalen­der blev talen 7, 12 och 13 magiska.

Det var sumererna som skapade veckan, en­heten som består av sju dagar. Och det kanske var grunden till att talet sju blivit så väldigt spe­ciellt genom histo­rien i de flesta religioner.

Gamla testa­mentets Gud skapade världen på sju dagar, Jesus yttrade sju ord på korset, döds­synderna är sju och det finns även sju kardinal­dygder. De muslim­ska pil­grimerna går sju varv runt Kaba i Mecka, judarna har en sju­armad ljus­stake, i Kina ingick sju­talet i begravnings­riterna och i Grek­land fanns det sju himlar över jorden.

Talet sju har också en stark ställ­ning i kul­turen med de sju fria konsterna och världens sju under­verk. I folk­tro och sagor före­kommer det många sjuor: Snö­vit träffade sju dvärgar, Nalle Puh bor i Sju­mila­skogen och i Harry Potter-böckerna är antalet horro­kruxer sju.

Slår du sönder en spegel får du sju års olycka och sover du länge på sjusovar­dagen 27 juli kommer du att vara trött ett år framåt. Det sägs också att om det regnar denna dag kommer det att regna i sju veckor framöver.

Folkliga tradi­tioner är ofta starkt för­knippade med över­naturliga feno­men, inte minst vår svenska mid­sommar då vi hoppar över sju gärds­gårdar för att få hälsa, god skörd och rike­dom, och vi lägger sju blommor under huvud­kudden för att få se vår till­kommande i drömmen.

En klassisk svensk sjua är antal kakor vid kaffe­repet – sju sorter an­sågs vara det minsta man kunde ser­vera utan att anses snål, och då handlar det om små­kakorna man ser­verar till vete­brödet, tårtan eller den mjuka kakan. Sju sorters kakor är också namnet på en klassisk recept­bok från 1945.

Men det finns också mer hand­fasta sjuor: regn­bågen har sju färger, kontinen­terna är sju, städer som Rom, Bryssel och Rio de Janeiro har byggts på sju kullar. Histo­riskt har man talat om de sju haven, vilket har syftat på lite olika hav. Inom kemin har grund­ämnet kväve atom­nummer 7. I mate­matiken är sju allt från ett udda tal och det fjärde prim­talet till ett Lucas­tal och ett Caroltal.

Språkligt är det svenska ordet för sju riktigt knepigt för den som inte har svenska som sitt moders­mål. Det består näm­ligen av två fonem som är i det närmaste unika för svenskan: sje-ljudet och den vokal vi grafiskt skriver som u. Dessa ovan­liga språk­ljud brukar ta lång tid att lära sig för den som har ett annat modersmål.

Fler inlägg om siffror och folkliga seder

• Majstång i juni – inlägg från 17 juni 2015.
• Hantera siffror i din text – inlägg från 5 mars 2025.

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

• Alla skrivtips om hur du hanterar siffror och tal i text.

Mer läsning om det heliga talet sju

• Nationalencyklopedin och Wikipedia har varsin artikel om sju, och i Wikipedia-artikeln kan du hitta alla sorters matematiska tal som sju hör till.
• Wikipedia berättar också om legenden om sju sovare och sjusovardagen, om receptboken Sju sorters kakor samt om de sju haven.
• Talens betydelse i folktro, religion och magi – en genomgång av de magiska första nio talen av läromedelsförfattaren Karl-Bertil Hake på Nationellt centrum för matematikutbildnings sajt.
• Frälsningens heliga sjutal – i Bibeln finns det massor med sjutal av olika slag, och det här är en genomgång av många av dem, bland annat om att sjutalet står som symbol för frälsningen i Kristus.
• Tio frågor om midsommar respektive Folktro om midsommarnattens magi – Nordiska museet berättar om midsommartraditioner.
• Horrokrux – förklaring för dig som inte läst Harry Potter.
• Nationalencyklopedin och Wikipedia skriver om svenska språket, bland annat om fonologin.