En dom-reform skulle inne­bära att vi ersätter skrift­språkets de och dem med dom, som i tal­språket. (Illustra­tion: Adobe Stock)

Är det dags för en dom-reform för att lösa problemen med att många har svårt med de eller dem? Eller är problemen inte så stora?

Diskussionen om det person­liga prono­menet för tredje person plural har pågått sedan slutet av 1960-talet. Fram till 1980-talet hand­lade det dock inte bara om just de/dem, utan om att använda tal­språks­former i skrift, som mej, dej, såna – och dom.

Tanken då var att tal och skrift skulle ligga när varandra, för att under­lätta inlär­ning, använd­ning och för­ståelse. De som var emot mer tal­språk­liga former ansåg att en mer tal­språks­nära stav­ning skulle bli ett för stort ingrepp samt att det skulle för­svåra läs­ning av äldre texter och fjärma svenskan från norska och danska.

Och det är ungefär samma argu­ment som anförs i debatten idag. Även om debatten oftare handlar om fel­aktig använd­ning av de respek­tive dem, än att vi borde anpassa skriften till talet.

Under 1970-talet fick man skriva dom i skolan, men det slog aldrig igenom och först under 2000-talet blev de/dem/dom den hetaste språk­frågan. Kanske för att ung­domar under 00-talet började skriva genom­gående dem – vilket skapar stor irrita­tion hos dem som gör skillnad på subjekts- och objekts­formen.

Lärare som före­språkar en dom-reform hävdar att de lägger ner opropor­tioner­ligt med tid på att lära sina elever att använda de/dem korrekt, och de har under de senaste decenniernas debatter fått stöd av språk­forskare. Sen 2022 har flera språk­forskare och andra kända språk­person­lig­heter bestämt sig för att driva på den här utveck­lingen genom att själva övergå till så kallat enhets-dom.

De menar att utveck­lingen mot ett enhets-dom även i skrift­språket är oundvik­lig – i tal­språket har vi det ju sen länge.

Men tre språk­forskare vid Göte­borgs univer­sitet forskar på använd­ningen av de/dem/dom i mycket stora text­mängder och konsta­terar att fel­aktigt dem inte är särskilt vanligt. Dom är ovanligt i nyhets­text men täm­ligen vanligt i mindre formella texter – dock har använd­ningen inte ökat utan varit konstant de senaste 20 åren.

Detta stämmer väl med att jag sällan stöter på fel­aktiga dem när jag korrektur­läser. I mer vardag­liga texter, som i sociala medier, ser jag en hel del, men sällan texter med genom­gående dem som jag ganska ofta stötte på i forum och sociala medier på 00-talet.

Och dom är fortfarande kontro­versiellt. När språk­forskaren Lena Lind Palicki blev utsedd till ny chef för Språk­rådet vintern 2023 gick språk­poliserna i taket. För att hon skriver dom.

Dock har Språk­rådets rekommen­dationer inte ändrats sen hennes till­träde, utan ligger fast vid att du bör använda de och dem i standard­skrift­språket, men att dom kan fungera i mer vardag­liga texter eller när du åter­ger tal.

Känner du att du vill vara med och driva utveck­lingen mot ett enhets-dom kan du naturligt­vis skriva det även i formella texter. Språk­poliser har ingen juridisk makt och du får skriva vad du vill (så länge du inte styrs av till exempel en arbets­givares skriv­regler).

Du bör dock vara med­veten om att om du inte är språk­professor är det inte är säkert att dina dom upp­fattas som ny­danande. Många anser istället att det är ett tecken på lättja och ett slött intellekt att inte klara av att skilja på de och dem.

Webbkurs om knepiga pronomen

• Språkriktigheter – De eller dem eller dom? – på min kurs­portal Evas skrivskola kan du göra den här kort­kursen som ger dig både den gramma­tiska grunden och rejält med praktisk träning. Vill du bli ännu bättre på att skriva korrekt finns det två till kort­kurser om heta språk­frågor, och du kan köpa alla tre som ett paket: Språkriktigheter.

Mer som jag har skrivit om de, dem eller dom

• Ska normen eller språkpoliserna bestämma? – inlägg från 13 oktober 2011.
• De eller dem eller dom – inlägg från 1 oktober 2014. Här finns en lång länklista för den som vill fördjupa sig lite mer.
• De eller dem eller dom – ännu en gång – inlägg från 26 oktober 2016, med fler intressanta länkar.
• De eller dem eller dom – ett snabbt skriv­tips från Evas skriv­skola.
• De som eller dem som – ett snabbt skriv­tips från Evas skriv­skola.
• Till de som eller till dem som? En undersökning av norm och bruk – en liten studie som jag gjorde 2010 av bruket av de som/dem som.
• Alla inlägg om pronomen.

Mer läsning om en möjlig dom-reform

• De och dem fortsatt norm för standardsvenskan – Språkrådets kommentar till dom-debatten.
• Inget stöd i forskningen för att de/dem slås ut – debattartikel i Svenska Dagbladet av de tre språkforskarna Evie Coussé, Yvonne Adesam och Aleksandrs Berdicevskis från Göteborgs universitet.
• Allt pekar på dåliga odds för dom-laget – krönika i Svenska Dagbladet av språkforskaren Lars Melin.
• Nej, jag bestämmer inte att alla ska skriva ”dom” – krönika i Svenska Dagbladet av Språkrådets chef Lena Lind Palicki som skriver enhets-dom.
• Språkkrönika: Den som vill bevara ”de” och ”dem” får hjälpa till genom att uttala så – krönika i Dagens Nyheter av Språktidningens chefredaktör Anders Svensson, en av dem som övergått till enhets-dom.