De där små tecknen som ger våra texter tydlighet och gester, de får sällan så mycket uppmärksamhet. Men 24 september firar vi dem på skiljetecknets dag.
I det talade språket ingår inte bara orden vi säger utan även vilket tonfall vi använder, vilka tempo vi säger orden i, vilka pauser vi lägger in mellan dem. Och vilka miner och gester vi gör.
När vi skriver orden är det svårt att förmedla ansiktsuttryck och pauser, men skiljetecknen ger oss viss hjälp. Man kan se dem som skribentens sätt att gestikulera.
Med skiljetecken blir texten mer läsbar. Men för att de ska underlätta läsningen gäller det att de är rätt använda – och att läsaren förstår hur de används. Så välj skiljetecken med omsorg.
Ha som grundregel att interpunktionen ska göra texten mer överskådlig och begriplig. Funktionen är inte att visa hur slängd du är i ovanliga skiljetecken, utan att göra det lättare för läsaren att förstå vad du vill säga.
Skiljetecknen är också viktiga för att ge texten rytm. Använder du få skiljetecken får läsaren inga pauser och ingen chans att hämta andan. Texten blir så kompakt att läsaren lätt tappar tråden.
Väldigt många skiljetecken kan istället hacka upp läsningen och störa flytet, särskilt om du placerar dem där det inte är naturligt med pauser.
Så hur använder du skiljetecknen bäst? Ja, de flesta har koll på de stora skiljetecknen, de som står efter en mening: punkt, frågetecken och utropstecken.
De skiljetecken som står inuti meningar mellan satser och andra avskiljbara delar kan vara lite knepigare: komma, kolon, semikolon och tankstreck. Mest fel blir det med kommatecknet – dels för att det är det vanligaste, dels för att kommatering i många fall är en bedömningsfråga. Kommatecken som hackar upp läsningen kan också vara ett resultat av meningsbyggnadsproblem.
Semikolon är ovanligt och används oftast felaktigt. Även om du använder det korrekt kan du räkna med att de flesta av dina läsare har svårt att tolka det och därmed tappar tecknet sin kommunikativa funktion. Oftast är det därför bättre att välja ett vanligare skiljetecken.
Det finns även en rad andra skiljetecken och skrivtecken med mer speciella användningsområden: bland annat bindestreck, ellips (tre punkter), parentes, citattecken och apostrof. Här kan du förutom funktionen även behöva se till att du använder rätt tecken på tangentbordet (inte accent när det ska vara apostrof till exempel).
Och det finns väl knappast något bättre sätt att fira skiljetecknets dag än att träna på korrekt interpunktion? Nedan finns en rad länkar som hjälper dig att bli slängd i skiljetecken.
Träningstips från mig till skiljetecknets dag
Böcker om skiljetecken
- Vanliga korrekturfel – och hur du åtgärdar dem – en bok om de vanligaste korrekturfelen – och de man rättar allra mest vid korr är just interpunktion.
- Bygg bättre meningar – för dig som redigerar text – en bok om de meningsbyggen som oftast skapar problem och hur du löser dem.
- Årets ord – om årstidshändelser och kalenderdagar – en bok som samlar alla mina blogginlägg om årets ord till och med hösten 2024.
Fler inlägg om skiljetecken
- Kommatering – att hantera kommatecken – inlägg från 20 november 2016.
- Många kommatecken hackar upp läsningen – inlägg från 26 januari 2022.
- Kommatering i översatta texter – inlägg från 23 februari 2022.
- Allt om skiljetecken – inlägg från 11 september 2013 om den första upplagan av Skiljeteckensboken.
- Skiljeteckensboken i ny upplaga – inlägg från 15 maj 2019.
- Alla inlägg om skiljetecken.
- Fler inlägg om ord förknippade med händelser i almanackan.
Snabba skrivtips om skiljetecken
- Så använder du kommatecken.
- Tankstreck på tangentbordet.
- Tankstreck eller bindestreck..
- Hur används semikolon?
- Tre punkter för avbrott eller känslor.
- Alla snabba skrivtips om interpunktion.
- Alla snabba skrivtips om helgdagar.
Skrivbrevet från Evas skrivskola
- Tecken för tydlighet – nr 2/2016
- Kommatecken före och – nr 4/2018.
Mer läsning om skiljetecken
- Skiljeteckensboken av Siv Strömquist.
- Språkrådets handbok Svenska skrivregler.
- Typografisk handbok av Christer Hellmark.
0 kommentarer